INT 5M FINLAND AjankohtaistaHistoriaVeneetKuviaOta yhteysLinkit
SÄÄNNÖT  

> Luokka

> Ranking

> Luokkamestaruus

> Int5m Trophy

 
 
     
 
SÄÄNNÖT
  LUOKKASÄÄNTÖ
 
 
   
 
Utgivna 1992 av Internationella 5m förbundet i Finland.

Regler är i kraft för åren: 1996 - 1999

1.  

INLEDNING

På permanenta kommitténs möte i London i November 1929 antogs en fransk konstruktion som internationell 5-meters klass av International Yacht Racing Union (IYRU) på förslag av Union des Sociétes Nautiques Francaise. Avsikten var att skapa en billigare kappseglingklass med enklare bestämmelser än den Internationella 6-meters R-klassen.

Enligt Internationella 5-meters regeln konstruerades under åren 1929-57 ett flertal jakter, varav det stora flertalet kvarvarande finns i Finland och Sverige.

Syftet med nedanstående klassregler är att stimmulera och främja kappseglingen och utbyte mellan och inom Finland och Sverige samt att trygga 5-meters jaktens fortlevande och utveckling.

2.  

ADMINISTRATION

Klassen administreras i Sverige av Svenska 5-meters Förbundet och i Finland av Internationella 5-meters Förbundet i Finland, som är klassens högsta beslutande organ i de respektive länderna. Vid kappsegling skall varja jakt ha att giltigt klassbevis (metbrev) utfärdat av det nationella förbundets tekniska kommitté och baserad på tidigare utfärdat mätbevis.

Dispens från klassreglerna kan endast medges av detta organ och skall i förekommande fall anges på klassbeviset. Alla mätningsförfaranden skall ske i enlighet med klassreglerna för 5-meters jakter och skall utföras av mätmen utsedda i Sveriga av Svenska Seglarförbundet, Svenska 5-meters Förbundet och i Finland av Finlands Seglarförbund eller Internationella 5-meters Förbundet i Finland. 

Klassregler revideras vid regelår som infaller vart tredje år med början 1994.

Motion om ändring av eller tillägg till klassregler skall vara styrelen tillhanda senaset den 31 oktober året före den önskas träda i kraft. Motioner avseende klassreglerna behandlas endast inför regelår. Motion får inlämnas av medlem i förbundet. Motioner skall därefter behandlas av tekniska kommittén och dess utlåtande skall tillsammans med motionen sickas ut till alla medlemmar senast 21 dagar före årsmötets verkställande.

Endast årsmöte har beslutanderätt vid ändringar eller tillägg i klassreglerna.

 

3.  

MÄTNINGSBETSÄMMELSER

3.1 - S = SEGELAREA. Formel för uträkning av segelarea

sailform.gif (3616 bytes)

3.2 - P = MAST

Mätes mellan mätmärkena.

3.3 - E = BOM

Mätes från innerkant av mätmärket på bomnocken längs överkant av bom till akterkant av mast exklusive skena eller annat beslag.

3.4 - I = HÖJDEN PÅ FÖRTRIANGELN

Höjden skall mätas från däck längs förkant av mast till den punkt, där akterkant av förstaget skär förkant av mast.

Spinnakerfallet får fästas ovanför förstagsinfästningen utan att det påverkar I måttet. Dock får fallets högsta punkt vid segling befinna sig max. 20 cm över den punkten där I mäts.

3.5 - J = BASEN PÅ FÖRTRIANGELN

Mätes från förkant av mast till den punkt där akterkant av förstaget, till vilket det förligaste förseglet är litsat, skär klyvarbom, rundhult eller däck etc. När det förligaste seglet är satt utan litsning till förstag, skall förtriangelns baslinje mätas till den punkt där förlikets förlängning skär klyvarbom, rundhult eller däck etc.

Om i något fall längden av spinnakerbommen överskridet den tillåtna längden för förtriangelns baslinje skall den överskridande längden läggas till måttet J. Spinnakerbommen skall mätas från mittpunkten av masten till den yttre ändan av bommen eller bombeslaget med bommen anbringad på sin plats och varje läge från för och akter toll tvärs vinkelrät där projektionen är störst.

4.  

RESTRIKTIONER

4.1 - SKROV

  • Skrov mätes ej.
  • Giltigt mätningsbevis måste ej uppvisas.
  • Skrovet får till formen ej ändras.
  • Viktfördelningen får endast ändras för att båten skall motsvara ett av Svenska Seglarförbundet eller Finland Seglarförbund tidigare utfärdat mätebrev.

4.2 - RODER

Rodret måste vara fäst till akterstäven, fritt hängande roder eller balansroder är icke tillåtet. Rodret skall vara tillverkat i trä.

4.3 - SITTBRUNN

Största tillåtna area av sittbrunnen är 2.25 m2.

4.4 - MAST

Byggda master måste göras av samma träslag alltigenom. Masten skall ha en minsta diameter av 105 mm vid halva höjden från däck till förstagsinfästningen. Permanent böjda master, roterande eller vridbara master och liknande anordningar är förbjudna. Endast trä är tillåtet som byggnadsmaterial. Om masten är ihålig är största tillåtna tvärsnittsarea av hålet 6% av mastens tvärsnittsarea.

4.5 - BOM

Wishbone-bommar eller andra på ovanligt sätt konstruerade bommar är ej tillåtna. Byggda bommar måste göras av samma träslag altigenom. Endast trä är tillåtet som yggnadsmaterial. Om bommen är ihålig är största tillåtna tvärsnittarea av hålet 10% av bommens tvärsnittsarea. Bommen skall kunna föras genom en ring med samma innerdiameter som mastens tillåtna diameter mätt vid halva höjden från däck till förstagsinfästningen.

4.6 - SPINNAKERBOM

Spinnakerbom skall vara byggd av trä eller aluminium.

4.7 - SEGELPLAN

Högsta tillåtna höjd, mätt från däck utefter mastens akterkan till underkant av övre mätmärke, är 10,00 m

4.8 - BOMHÖJD

Högsta tillåtna höjd, mätt från däck utefter mastens akterkant till överkant av undre mätmärket, är 1,00 m. En stoppare skall anbringas tillsammans med detta mätmärke så att bommen ej tillåts komma nedanför bandet.

4.9 - FÖRTRIANGEL

Högsta tillåtna I -mått, mätt från däck längs mastensframkant, är 7,00 m.

4.10 - SEGEL

Dubbelsydda segel och liknande anordningar är förbjudna.

Följande gäller endast under kappsegling i Sverige:

Maximalt antal, samtidigt inmätta segel är fem ( 5 ) + en ( 1 ) fock. Med fock menas ett försegel vars LP-mått ej överstiger jaktens J -mått.

Måttet LP. Med LP menas det kortaste avståndet mellan förseglets förlik och dess skothorn. Måttet skall tagas från utsida förlik till den punkt där underlikets och akterlikets förlängningar skär varanda. 

4.11 - STORSEGEL

Storseglet skall vara sytt i vävt material. Det är ej tillåtet att använda storsegel som ej är litsade eller medelst ränna eller annan anordning fast underslagen vid bommen utefter hela dess längd. Ingen sida av skäddan får överstiga 0,12 m.

Högsta tillåtna längd av den översta lattan är 0,75 m. De övriga lattorna får vara högst 1,00 m. Lattorna skall vara placerade så att de delar akterliket i fem ungefär lika stora delar. Genomgående lattor är ej tillåtet.

Seglets bredd mätt mellan halva akterliket och halva mastliket respektive 3/4 av akterliket och 3/4 av mastliket får ej överstiga 65% respektive 38% av E. Vid mätning skall måtten tagas från utsida likrep eller framkant travare.

4.12 - FÖRSEGEL

Förseglet skall vara av vävt material eller av material av filmtyp där den vävda eller inlagda fibern är av dacrontyp. Skothornet till det största förseglet, då det är nytt, får icke träcka sig längre akterut än 2,5 m akter om mastens förkant. Inget försegel får förses med rå eller mer än ett skot eller någon anordning, som avser att ge seglet annat än triangulär form. Rullfock är ej tillåten på båt som kappseglar. (anm: enligt definition i IKR på båt som KAPPSEGLAR.)

4.13 - SPINNAKER

Ärmar eller hylsformade fickor utgående från en spinnaker är förbjudna. Spinnaker skall ha lovart- och lälik av samma längd. Spinnakern skall vara sydd i vävt material. Ingen av spinnakerns lik får ha en längd överstigande:

spinform.jpg (6614 bytes)

4.14 - BESTÄTTNING

- vid kappsegling är antalet besättningsmedlemmar maximerat till tre (3) st. - besättningen får ej vara utrustad med någon form av viktökande utrustning. - speciella anordningar för att underlätta s.k. bunkring får ej användas. - med speciella anordningar menas s.k. burkband, sittselar, handtag, trapetsutrustning etc.

5.  

MATERIALDIMENSIONERING

5.1 - BORD

Minsta vikt av summan av bordläggningsplankorna och spant, exkl. skruv, är 11,2 kg m2.  Dubbel bordläggning är ej tillåten.

5.2 - DÄCK

Minsta vikt av summan av däcksplankor och balkar, exkl. skruv är 9,6 kg m2. Om däcket är täckt med segelduk, kan vikten reduceras till 8,8 kg m2.

5.3 - BALKVÄGARE

Minsta vikt är 500 kg m3. Minsta sektionen är 18 cm3. Utöver 3/4 av längden av jakten (vattenlinjelängden) midskepps kunna balkvägarna gradvis avsmalnasmot ändarna, där sektionsaren kan vara 25% mindre.

5.4 - KÖL

Träkölen måste vid sin största sektion (där den har sitt största tvärmått) hava en bredd av minst 150 mm.  SSF:s anmärkning: Till träkölen räknas såväl kölplanka som dödträ och konstruktionens övergång i skrovformen.

5.5 - BYGGMETODER

Gängse konstruktionsmetoder för de vanliga byggnadsdelarna såsom köl, akter, akterstäv, häckbalkar, horntimber, durkar etc skall komma till andvändning.

5.6 - SPECIFIK VIKT

Svenska Seglarförbundets klassificeringsnämnd har beslutat att för 5-meters klassen tillämpa Internationella klassificeringssällskapets betsämmelser över specifik vikt på träslag som skall andvändas till däck, däcksbalkar, balkvägare och spant. Lägre specifik vikt skall kompenceras genom motsvarande ökning av materialdimensioner

5.7 - Tabell över den specifika vikten på vanligaste träslag:

  • Honduras Mahogny - 560 kg/m3
  • Afrikansk Mahogny - 500 kg/m3
  • Oregonpine - 560 kg/m3
  • Furu - 500 kg/m3
  • Gran - 450 kg/m3
  • Gaboon Mahogny - 400 kg/m3
  • Ek (för spanter) - 750 - 760 kg/m3

Andra träslag undersöks i varje fall